På tur

Oj Oj nu har jag varit lite seg igen sklle självklart skrivit om resan för länge sen... men det har tyvärr inte blivit av.

Så här var det iaf. Jag började med att åka tåg till åre. En 7 timmar lång resa och ja det var tråkigt. Jag kunde ju fördriva tiden. Men det var väldigt jobbigt att inte få prata på hela den tiden. Trodde nästan inte att det skulle gå sen när jag gick av tåget.

I åre träffade jag min syster och Kristina.
När vi kom fram till Storulvåns fjällstation så var det svinkallt och blåsigt. Usch var min första tanke och det här ska jag klara av att åka skidor i imorgon? Jag som inte har med någon tjock jacka...

Nästa morgon när vi gav oss av så var det sol och alldeles underbart väder. Och ja vi hade strålande sol varge dag kan man ha mer tur? Därimot så var det ju kallt och att stanna för att äta lunch var inte kul. Det var kallt och maten smaka värkligen skit. Blev som någon tjock äcklig hinna i gommen.

Förutom luncherna kan man väl säga att det var pärfekt. Lite människor i spåren, kunde man inte tro när man kom till stugorna men så var det. I vissa stugor fick folk dela säng och i vissa fick man sova på madrass på golvet. Allt går om man vill, men jag är glad att jag hade öronproppar då det finns snarkare.

Hela turen blev Storulvån-Gåsen-Sylarna- Blåhamaren- Storulvån.. Jag kan varmt reckomemdera den.

När vi var åter vi storulvån så var det en lång bilresa hem tror det tog 9 timmar.

På väg ner till Gåsån därefter är det 5 km uppåt Jag låg efter som vanligt..

Fastsättning av stighudar, ganska svårt. Men jag är ricktigt glad att de var med

Kristina med pulka

Systern på väg uppåt

Jag synd att man inte kan se hur fint det var

Ja.. skyltar

Helt underbart uppe vid Sylarna


Kallt att äta lunch



Stor sovsal madrasser överallt

Kallt att gå på toa men battre än att frysa rummpan av sig på kalfjället.

Mycket snö. Tur att de förstärkte med reflexpinnar

Syster som är snöblind och har solexem på väg hem